Det är tamejtusan verkligt, jag kunde inte fatta det till en början med det är minsann verkligt...
Ska förklara mej lite...

I torsdags begav vi oss iväg, jag och S. Vi åkte iväg på brudklänningsprovning för mej :) gissa hur det kändes?
Det var pirrigt, nervöst och helt overkligt... Första klänningen som åkte på så kändes overkligt, det tog ett tag före jag förstod att om ett år så kommer jag faktiskt att gifta mej och det ska jag säga er känns underbart, fantastiskt och helt enkelt hur bra som helst :)
Ännu kan jag inte tro att det är sant, jag tror fortfarande att jag drömmer, men näpp det gör jag inte...:)

Jag hittade två klänningar som jag fastnade för, ojojoj, så snygga de var...:)

T får inte se mej alls före har jag tänkt, och han vill inte heller se några foton när jag prövade klänningar heller, han vill vänta tills dagen D, han är för underbar min älskling...<3
Men det kommer vara sjukt svårt att hålla sej, för jag skulle ändå på ett sätt vilja att han skulle säga sitt också, men å andra sidan är detta mycket mera spännande...:)

Brudklänningsprovningar kommer det blir flera av :) Både i vasa och kokkola är det på tapeten...:)
Tusen tack S för att du vill vara med mej på detta, du är bäst :) <3